Så jäkla mycket väger min kropp på 164 cm... Helt jävla sjukt... Det ger mig ett bmi på 31,2 enligt en app, alltså fetma!
Har försökt att skriva upp vad jag äter men det blir för stressigt för mig just nu så jag tänkte börja med att ta kort på allt jag stoppar i mig den här veckan och lägga ut bild här. Så ska det förhoppningsvis få mig att äta mindre när jag vet att någon annan kan se det...
Måste ju börja någonstans...
Så här är allt jag ätit idag, + att jag har druckit vatten men det tar jag inte kort på.

Det var det jag döpte bloggen till, trodde jag verkligen att jag skulle kunna ändra något på så kort tid? Har ju inte klarat det förut så varför skulle det gå nu? Varför letar jag alltid efter en enkel utväg? När ska jag fatta att jag inte kommer att vakna upp en dag och vara smal?
För att få resultat så måste man jobba för det, men jag vill inte! Jag vill ligga på soffan, se på tv, äta skräpmat och godis men samtidigt gå ner i vikt... Å det vet jag ju inte funkar men jag ändå så tar jag inte tag i mitt liv och mig själv.
Vill inte vara den här negativa människan! Jag vill vara en förebild för mina barn, jag vill vara en person som de kan vara stolt över, men så länge som jag har så här dåligt självförtroende så kommer jag aldrig känna att jag duger och vad ger det för signal till barnen? Än så länge är de rätt små och fattar förhoppningsvis inte vad jag går igenom på insidan men tiden går sååå fort så det dröjer inte förens de ser igenom min fasad...
Man har bara ett liv, vad jag vet, och mitt börjar nu! Har alltid satt andra först, nu är det min tur! En dag i taget blir mitt nya motto! Nu kör vi!

4 dagar av 47 gick bra! 4 DAGAR! Det är ju ingenting! Och nu är jag tjockare än någonsin! Fy fan!
Men förhoppningsvis så har jag lärt mig något och kan nu gå vidare.
Det första jag ska göra är att sluta banta och börja äta ordentligt. För jag mår så mycket bättre och klarar av att motstå sötsaker bättre. Och börja träna! Har laddar ner en träningsapp som ska motivera mig, hoppas jag...
En dag i taget!

en bra dag! Först storstädning å sen Vårruset. Orkade jogga hela vägen men i början var det totalstopp, folk ivägen som gick hela tiden fastän de upprepade flera gånger att de som skulle gå skulle hålla te höger, men icke!
Gick inte så bra att logga maten efter loppet dock, då jag inte hade nån våg med mig, men jag överåt inte och jag gav bort chokladen man fick. ?

idag har jag verkligen fått kämpa. Rastlös som tusan men ingen ork att ta tag i något, skum känsla...
Men inget socker och kaloriräkningen gick ihop så jag är nöjd.

huvudvärk, svettningar, rastlöshet, krypningar i kroppen och samtidigt trött... Kroppen har gått som i en bergådalbana hela dagen men giftet måste väl ut antar jag... Plus PMS på det.. Härlig dag!
Men inget socker och en kortare löprunda i skogen nu i kväll gör att jag håller humöret uppe.

Nu har jag bestämt mig, för vilken tur i ordningen vet jag inte, men nu jäklar ska jag bli fri från mitt sockerberoende för alltid! Och går jag ner några kilon så är ju inte det något minus...
Jag börjar med 47 dagar för att det är så många dagar kvar till jag ska på en stor släktträff och då vill jag känna mig stolt över mig själv och inte må som jag gör nu.
Loggar min mat i Lifesum och tar en dag i taget.
Dag 1 har gått väldigt bra, förutom att jag är hemskt mätt! Man måste ju äta hela tiden för att komma upp i rätt kalorier. Och äter man inte så ska man dricka vatten. Men det är väl det jag behöver, äta ordentligt alltså, för att hålla sockersuget borta.
Och så tog jag en långpromenad på nästan en timme på morgonen, härligt!